Just a few pictures (så arg på blogger såå blir världens fulaste inlägg, enjoy)

Central Park där chuck och blaire gifter sig!

Ground zero

Yellowcab, Lily (New Zealand) and Laura (Italy)

Central Parj

AMERICAAAA

Soo I´m in America och det känns rätt så konstigt att skriva på svenska men förhoppningsvis blir det grammatiskt rätt. Jag har bara pratat svenska en gång since I got here och det var med Klara. Även om vi är ensamma så ppratar vi engelska med lite olika meningar på svenska. Även fast vi inte är så mycket med varandra här så är det vääääldigt skönt att henne här. Bara veta det liksom.

Jag har alla bilder på min iphonemen lovar att lägga upp de snart.
Jag ska även skriva om flygresan hit och gårdagen och denna dagen, men gör nog det när jag har settled in my host family. I LOVE AMERICA. vi har bara varit på new rochelle campus these day and a half but I LOVE IT. Allt är så himla amerikanskt.

Imorgon är även firt day in NEW YORK FREAKIN CITY och jag är såååå excited. Men nu är klockan elva på kvällen här o jag måst upp halv sju imon soo goodnight!

Ha det gött!

På flyget

Såå nu sitter jag på flyget till Arlanda o vi landar om några minuter, känns som att vi precis startade. Väl där ska jag vänta på Klara och en STS-cree som ska ta oss till hotellet! Uppdaterar strax igen!

Att lämna familj på flygplatsen var hemsk åt och otroligt surrealistiskt, men har äntligen slutat gråta, men nu landar vi men ska berätta nmer ikväll!!

Edit: tappade wi-fi precis när jag skulle publicera menmen nu är jag o Klara på hotellet och imorgon bitti lyfter flyget till London!!

Ha det gött!

Om fyra timmar..

Lyfter planet från landvetter. Jag är sjukt rädd men ändå sjukt taggad.
Tänkte bara berätta lite om hur resan till NY och värdfamiljen ser ut.
Så ikväll 18.30 lifter planet från landvetter och landar sedan en time senare på Arlanda. Där får jag vänta på STS-personal och Klara I en timma och sedan ska vi sova på hotell för imorgon klockan 7 lyfter planet från Arlanda och flyger till Heathrow I London och därifrån går det två timmar senare ett flyg till JFK Airport I New York. Där är det prep camp I 5 dagar och den femte dagen flyger jag till Pasco Airport och mellanlandar I Denver.

Nu måste jag göra det sista för jag är inte riktigt fördig....


Ha det gött!

Mer info om min placering

Såå jag ska bo i en stad som heter Kennewick och ligger i Washington state (vilket inte är där som Washington D.C. ligger så inte fler blir förvirrade) ungefär 3 och en halv timma ifrån Seattle. Det är ungefär så långt bort man kan komma. Ungefär 7600 mil hemifrån.
Familjen jag ska bo i är ett äldre par som verkar ha en hund. Jag kommer få ett eget rum och huset verkar väerkligen suupermysigt. Till oktober komer deras dotter bo där med sin man och deras 1-åriga tvillingar vilket känns bra då det kommer vara mycket liv och rörelse i huset första tiden vilket kanske är skönt när man har hemlängtan och så.
Familjen verkar uuurmysig och jag har pratat en del med värdpappan och hans ena barnbarn.
Familjen gillar att hitta på saker och åker till Disneyland i kalifornien varje år. De har även en stor husbil de gillar att åka runt i. De åker även till Seattle en del då de har familj där, så det ska bli suuperkul. Overall verkar de vara en väldigt aktiv familj och har även ett exercise room så det känns vääldigt bra.

Skolan jag ska gå på är, efter mycket krångel fram och tillbaks mellan amerikanska och svenska STS, Kennewick High School som ligger ungefär 7 minuter från huset. Jag kommer antagligen även få åka den gula skolbussen så det ska bli braaa, Skolan har ungefär 1500 elever så det är ingen liten skola men inte heller jättestor, jag är supernöjd och det verkar vara en väldigt trevlig skola. Deras mascot är ett lejon och skolfärgerna är svart och orange (hah tanker bara på orange is the new black). Är iallafall ooootroooligt taggad!

Är så grymt nöjd med min placering, både stället, skolan och speciellt värdfamiljen. Ska bli otroligt trevligt att träffa de den 28 augusti.

Washington State känns äve väldigt bra för mig, just nu är det dock ungefär 30 grader där jag ska bo, men jag får väl härda (tål inte värme så bra(, men det är iallafall lagom temperature ochdet blir vinter och bäst av allt så är den staten inte särskilt konservativ, mätt i amerikanska mått och min skola verkar inte ha NÅGON dresscode så det känns skönt. (förutom det vi har i Sverige, Inga hattröjor och så vidare)

JAG ÄR SUPERNÖJD

Bild på Kennewick (tagen från Google)



Kennewick High School entré (tagen från Google)

Ha det gött!

1 DAG KVAR (packning och tankar)

Så idag är det endast 1 DAG KVAR. jag är scared to death men samtidigt sååå otroligt taggad!! Ett inlägg med lite mer om värdfamilj och skola kommer under dagen.
Jag är såååå nöjd med min placering, värdfamilj och skola och jag ser sååå mycket fram emot att komma dit. Vilket jag gör 20.21 lokal tid på måndag.

Jag har en packlista som varit halvfärdig ett tag nu och igår började jag äntligen att faktiskt packa och det känns väldigt bra. Har inte så mycket kvar nu och väskan väger just nu 12,7 kg och den får väga max 20, och sedan har jag även typ 7 kg kvar i handbagaget så det känns ändå väldigt bra. PLUS att jag har STS-ryggan. ÄNTLIGEN HÄNDER DETTA.
Det är supersvårt att packa ner för 10 månader, men ändå så känns det väldigt bra och jag är rätt stolt.

Här är packlistan:

Väldigt dåligt scanned men ni ser det är inte så särskilt mycket kvar, enligt mig iallafall. Vissa saker ser jag nu är redan nedpackade men inte strukna.
Men idag ska jag fortsätta packa en del och sen gå på restaurang med familjen och Linnéa och det ska bli himla trevligt.

Prio idag är även lappen med viktiga telefonnummer, växla pengar och köpa flygöronproppar för att jag väldigt lätt får lock I öronen.
NU HÄNDER DET OCH OM 1 DAG 6 TIMMAR OCH 56 MINUTER SITTER JAG PÅ FÖRSTA FLYGET.
IMORGON

Ha det gött!

VÄRDFAMIILJ!!!

ÄNTLIGEEENN, idag kom samtalet som jag väntat på ett braaaa tag och det har visat sig att jag hamnar i Washington state i en stad som heter Kennewick ungefär 3 timmar från seattle är sååå otroligt nöjd med placeringen! Värdfamiljen består av ett äldre par som verkar gilla att hitta på saker och har barn och barnbarn som då inte bor hemma. De har haft tre utbytesstudenter innan och jag är sååååå nöjd de verkar verkligen sååå underbara!
Och skolan jag ska gå på heter Kennewick High School och tänkte skriva mer om den o lite mer om placering och hur jag fick den imon eller övermorgon.
Nu ska jag iallafall sova efter att ha haft en underbar avskedsmiddag/fest med mina kompisar (fyy vad de är bra!)

Åker iallafall på söndag kväll, samtidigt som Klara och jag är sjuuukt taggad, nu händer det!

Ha det gött!

Min blogg ligger uppe på STS

Precis som rubriken säger så ligger nu min blogg uppe på STS hemsida, superkul. Dock är mitt namn felstavat, menmen

http://www.sts-education.com/sweden/hs/bli-utbytesstudent/elever-berattar/bloggar/
Där är länken o jag är längst ner :)

Ha det gött!

Väntan, väntan och denna eviga väntan (massa tankar)

Jag har skrivit lite om det förut o jag skriver det igen för att åka på ett utbytesår innebäär sååå mycket väntan, väntan på första ansökningsdatumet, väntan på intervju, väntan på acception från en organisation, väntan på ansökningshandlingar, äntan på visumpapper, väntan på det det där god damn telefonsamtalet och till sist väntan på den dagen då ditt utbytesår börjar.


Och just denna väntan på telefonsamtalet är sååå mycket jobbigare när du varje dag går in på facebook och ser hur folks värdfamiljer lägger upp bilder med sina utbytesstudenter och när de biologiska föräldrarna lägger upp bilder från flygplatsen. Säg att man istället går in på snapchat och kollarnågra mystories, jo där finns det otroligt många bilder o cideos från sista dagen i sverige, flrygplatsbilder, New York- bilder till bilder och videor från deras utbytesår.
Nu låter det mest som att jag är superbitter, men det är jag verkligen inte. Jag är otroooligt glad för alla som redan åkt eller har värdfamilj, det är jag verkligen. Vad som suger är att sitta här o veta detta och själv inte ha en aning om nåååågonting och ständigt få:
- Åååh du ska åka som utbytesstudent fy fan va coolt
- Haha tacktack ska bli superkul
- Och du ska till USA alltså, var?
- Vet inte än tyvärr,,
- Ehm.. nehe det är ju helt sjukt, när ska du åka då?
- Ingen aning, men senast i början av september
- Men herregud är inte det skitläskigt du vet ju typ ingenting
- Nope, men ah det är läskigt
- Åh gud, jag hade ALDRIG vågat

Alltså ni förstår inte hur trött jag är på denna konversationen, och låt mig även tillägga frågorna om vem jag ska bo med, som jag får svara ingen aning på, och den otrooooooligt uttjatade frågan, måste du då gå om ett år? NEJ NEJ NEJ jag ska INTE gå OM ett år. Jag går det bara SENARE. Och frågan om det är läskigt, ehm njaa inte direkt, duh, KLART DET ÄR. Jag ska lämna ALLT jag känner till och åka SJÄLV till andra sidan atlanten, ja, Ja. Det är läskigt.

Nu låter jag väldigt bitter igen och det förstår jag och jag förstår verkligen varför folk frågar dessa frågor, jag hade nog gjort samma sak, men att få höra de fleralet gånger varje vecka o varenda gång man träffar någon m inte träffat på ett tag, det börjar bli jobbigt. JAG VET INTE. Ochjag lovar den dagen jag vet så står det överallt, så ni hade vetat om ja visste för det hade varit överallt och jag hade ringt tilll varenda människa jag känner, för jag vill inget hellre nu än att få värdfamilj.
Det var några som pratade om detta i FB-gruppen och då var det nnågon som skrev något i stil med att det har gått så långt att man sitter och försöker få telefonen och ringa med viljekraft, och jag kunde inte känna igen mig mer för det är så vrickat sant. Jag vill bara att STS ska ringa. Jag håller på att bli galen.
Alla åker iväg och här sitter jag och några andra i totalt ovetande. Jag vill bara åka iväg.
Den meningen får man dock vara försiktig med när man pratar med  nära och kära. Det är dock inte så att jag sitter här och bara väntar  på att ÄNTLIGEN få åka iväg från alla här. Detjag väntar på är att mitt flerårsefterlängtade äventyr äntligen ska börja. Och alla ni som känner er träffade. Jag älskar er och kommer sakna er så grymt mycket.

En annan jobbig situation med nära och kära är när någon ska åka iväg i flertalet dagar och kramar dig och säger "du får inte åka när jag är borta" och egentligen vill man säga något i stil med"jo, det hoppas jag". Meeeen det gör man inte. Jag förstår att de säger det, verkligen, men attt man vill svara med motsatsen får iallafall mig att käna mig rätt elak, menmen jag har aldrig sagt det så det är lugnt.

Iallafall, all denna ovisshet gör mig och flera andra galna och jag hoppas för alla utbytisar som sitter därute utan placering får det där efterlängtade telefonsamtalet DENNA veckan som kommer nu.

(Förlåt för alla helt utkastade tankar och  att det  kan låta lite bittert, jag är innerst inne väääldigt taggad.)

Ha det gött!

Avskedsfest x3

Igår var jag på Klaras (blogg om ni klickar här nånstans) avskedsfest hemma hos henne, gick dit med Linnéa o det var väldigt trevligt :) är så sjukt skönt att jag känner utbytesstudenter, är så otroligt tacksam över det, för de vet PRECIS hur man känner o det är väldigt väldigt skönt.
Klara åker iallafall den 23 så så länge jag inte åker samma dag så kommer vi inte träffas nåt mer innan USA. Det är helt sjukt för jag kommer ihåg första gången o vi satt o prata om rädslor o vad vi såg fram emot och hur otroooligt långt kvar det kändes. O här är vi idag o det är så nära. Hon vet ju dock var hon ska åka o när o vilken familj hon ska bo i, men snart är det min tur det känner jag på mig!

Det förklarar dock inte rubriken på detta inlägget, men det förklarar iallafall en tredjedel,
sååå den andra avskedsfesten var då min egen som jag hade för exakt två veckor sen där mestadelen av min släkt plus några andra var med o det var supertrevligt, vi åt massor o bara umgicks, lovar presentbilder kommer snarast (har inte varit hemma på en vecka så tar de imon när jag kommer hem) för de är verkligen så gulliga. Det kändes dock inte som att jag skulle åka för det känns såå surrealistiskt så man kramar o säger "hejdå ses om minst 10 månader" utan att faktiskt inse att det är sant, jag undrar verkligen när jag kommer inse, men det kanske blir på flygplatsen, we'll see. Just nu känns det iallafall väldigt overkligt.

Såååå avskedsfest nummer tre då? Ja det blir antagligen på tisdag hemma hos mig då mina kompisar ska komma o vi ska ha det riktigt bra o de har kommit på en himla bra idé om att jag kommer ju missa alla högtider här under ett år så de tänkte att de slänger in alla på en dag, såå det blir väl äggmålning, grandansning o annat, är faktiskt väldigt taggad o se hur det kommer bli. Så det kan jag garantera ett inlägg om. Dock ska vi nog till Strömstad dagen efter så kanske uppdaterar på torsdagen, får se när jag åker bara.

Nu ska jag iallafall röra mig mot Liseberg där jag ska spendera dagen med familjen.


Ha det gött!

Inlägg nummer 100!!

Så detta är alltså det 100:de inlägget på denna blogg o jag har FORTFARANDE inte fått värdfamilj o det suger otroligt mycket o jag går runt med en ständig ångestklump i magen o låter aldrig telefonen var på ljudlöst under de timmarna jag kan få det efterlängtade samtalet. Nån gång kommer det ju.

En del har ändå hänt sen sist, t.ex. har jag haft avskedsfest med min släkt, vilken jag hade förra helgen. Supertrevligt o jag fick en massa kul som jag tänkte lägga upp på bloggen.
Anledningen till att jag inte är så aktiv här är att jag mår extremt dåligt av att inte fått placering så jag försöker förtränga det, vilket är svårt om man ska uppdatera sin UTBYTESblogg. Men jag har bestämt mig för att ändå försöka för det är så många i framtiden som kommer vara i exakt denna positionen o då vill jag bara att de ska veta att de inte är ensamma, o vi kommer ha ett sjukt jävla bra år ändå!

Just nu är jag i Hälleviksstrand o väntar på att Linnéa ska jobba färdigt o sen ska vi väl hitta på något kul :)

Loooovar att uppdatera mer väldigt snart även lite mer om sakerna som hänt senaste tiden o lite bilder.

Ha det gött!
(Några frågor så är det bara att ställa de!)